Sommarens första natt

 
Vi åkte på tur igår kväll. Meningen var att ta en snabb visit till Fällforsen eller dylikt, men det slutade med att vi åkte till Moskosel istället. Förbi Pilträsk och tittade till mitt favorithus (kan berätta mer om det i ett annat inlägg). Vi körde i timmar och kom inte hem förrän strax efter ett någon gång. Jag som skulle upp och jobba klockan fem på morgonen. Må så vara att jag har lite svårt för sommaren ibland, men att köra bil i en stilla sommarnatt medan solens sista strålar färgar himlen i hundra varma nyanser - det är så svårslaget. Det är så himla mysigt. Oftast är det ju dessa nätter man bär med sig i minnet, när man planlöst kör omkring på grusvägar som slingrar sig genom de norrländska skogarna. Det var inte så varmt, ungefär sex grader, men ändå fanns så starka lovord om sommaren att jag inte kunde låta bli att bära klänning. Jag trotsade myrmark och kallt vatten, gick barfota fram till sjökanten och blickade ut över den klara vattenytan. Helt okej. Ändå.
 
På vägen hemåt körde vi igenom Fjällbonäs av sentimentala skäl. Älskar den byn. 
 
Den efterföljande dagen, alltså idag, har varit den mest trögflytande någonsin. Lite sömn tär på mig på ett sätt som avsaknad av mat inte ens kommer i närheten utav. Jag upphör liksom att fungera normalt. Kan inte hålla en helhjärtad konversation med en annan människa, haha. Jag gick av och an, nästan in och ut ur medvetande hela dagen. Och då drack jag två energidrycker inom loppet av tre timmar utan att det gav någon effekt. Nej, det är bara att inse att sömnen är grundläggande för mig. Precis som mat är för min sambo, som annars tappar både humör och livslust. I vilket fall som helst var gårdagsnatten värt det. Helt klart.
 
Inatt ska jag ta igen det jag har missat och sova ut ordentligt imorgon. Förhoppningsvis blir det en rejäl utedag när vädret verkar så lovande.
 


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)


URL/Bloggadress:


Kommentar: